Inbjudan 9.4. Referat av Kaisa Häkkinens föredrag 10.3.

Nedan följer Nina Björkman-Nystens artikel om professor Kaisa Häkkinens väbesökta föredrag i Agricolahuset i Pernå söndagen 10 mars.

Pernå, Viborg och Åbo påverkade starkt finska skriftspråket

Text Nina Björkman-Nystén

Intresset för Mikael Agricola håller i sig. Nya fakta kommer fortfarande fram, det syns bland annat i boken Mikael Agricola, Turku ja Suomi som presenterades i Agricolahuset på söndagen.

PERNÅFullt hus blev det, professor emerita Kaisa Häkkinen, som har haft huvudansvaret för att boken kom till, gladde sig åt att tala om verket i huvudpersonens hemby.

• Platsen har betydelse, omgivningen påverkar ju alltid en människas utveckling. Nu vet vi att Mikael Agricola kom från ett välbärgat hem, inte långt från det här huset. Men lite tur måste nog till för att det just i hans närhet råkade finnas en präst som såg den lilla pojkens begåvning. Efter undervisningen i den egna kyrkan fortsatte hans skolgång i Viborg.

Frågan om Mikael Agricolas modersmål dyker ständigt upp, så också den här söndagseftermiddagen. I den stora publiken fanns en av Häkkinens forskarkolleger, professor Simo Heininen, som har skrivit ett av kapitlen i den aktuella boken, han fick frågan av Häkkinen: vad säger vi idag?

• Det måste ha varit ungefär som i flera hem idag att både svenska och finska levde sida vid sida, fortsatte Kaisa Häkkinen. Det är också klart att den finska Mikael Agricola talade i sitt hem präglade utvecklingen av det finska skriftspråket, liksom hans skolspråk i Viborg och arbetsspråk i Åbo.

Bokens två redaktörer har var skrivit var sitt kapitel i de 272 sidor tjocka boken, Kaisa Häkkinen: Mikael Agricolan sanakirja (Mikael Agricolas ordbok) och Tanja Toropainen: Yhdyssanat Mikael Agricolan teoksissa (Sammansatta ord i Mikael Agricolas verk). Boken Mikael Agricola, Turku ja Suomi är den första som Mikael Agricola-seura har gett ut. Sällskapets hemort är Åbo och dess uppgift är uttryckligen att stöda forskning kring allt som berör Agricola. Boken kommer att finnas till salu i Agricolahuset, de exemplar Kaisa Häkkinen hade med sig såldes alla i ett huj.

Samarbetet mellan de båda sällskapen är gott och utvecklas hela tiden. Vice ordförande för Agricolasällskapet i Pernå Tuovi Putkonen är med medlem i Mikael Agricola-seuras styrelse, vilket naturligtvis är viktigt för samarbetet.

Mikael Agricolas spår i hembyn

Mikael Agricola var en mångsidig person. Ur bevarade skrifter framgår bland annat att han befattade sig med hälsofrågor och livsstil. Odling och särskilt örter nämns ofta, något som redan i sommar kommer att synas i Agricolahuset och trädgården därom kring. En örtagård planeras redan nu och så fort som vädret det tillåter planteras de första växterna.

Det finns inte belägg för att Agricola själv skulle ha odlat, men nog för att han ägde mark. Först i Pernå, marken övergick sedan till andra släktingar, men också i Rusko närheten av Åbo.

Forskningen kring Mikael Agricola fortsätter, det finns fortfarande mycket att reda ut, i Pernå och på flera andra orter. Kaisa Häkkinen själv skriver som bäst om honom som lärare, titeln är klar; Koulumestari Mikaelin muistinpanoja (Skolmästare Mikaels minnesanteckningar).

• Det gick fick flera hundra år utan att Mikael Agricola var någon kändis, men när forskningen väl kom i gång finns det stort intresse som för honom hans tid, sa professor Häkkinen. Mycket fick han gjort under sitt ganska korta liv, han dog 1557 och föddes omkring 1510.

I hemtrakten Pernå kyrkoby uppmärksammas han stort redan den 9 april, då firas Agricoladagen i Agricolahuset klockan 18. Kaffeserveringen börjar redan klockan 17.30, inträdet är fritt.

(Artikeln har ingått i Nya Östis.)